Stackars Mona

Att Mona Sahlin inte har det högsta förtroendet är ju inte direkt någon nyhet men att det är så här illa är faktiskt ganska skrämmande.

De har till väldigt nyligen varit den givna storspelaren i svensk politik. De har i mångt och mycket format Sverige. Och nu har de en partiledare som hade potential att skriva historia som den första kvinnliga statsministern. Men som istället ser ut att gå till historien som den som sänkte hela socialdemokratin i Sverige och ritade om hela den politiska kartan. Bara på gott tycker förstås jag. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka synd om Sahlin. Att inte ha så högt förtroende hos motståndarna är hon tillräckligt rutinerad och hårdhudad för att klara av. Men att inte ha en endaste gnutta förtroende ens hos sina egna. Det kan inte vara lätt. Det måste tära. Utåt sett så klart att hon skakar av sig men privat, när hon ska sova. Eller när hon bara reflekterar över sitt liv. Jag skulle tycka att det var lite jobbigt, och det gör nog Mona också. För hennes skull kan jag känna lite empati, för Sveriges skull är jag enbart glad och positiv till att vi har en mycket kompetent statsminster som utan tvekan kommer att göra ett minst lika bra jobb de kommande fyra som de gångna fyra.


Länkar: Exp, Svt, Tokmoderaten, Åsa, Per, Thomas,